Charlotta Szczepanowski: ”Som ideell organisation ser vi en risk med green claims-förslaget”

EU:s planerade regelverk om miljöpåståenden, green claims-dirketivet, välkomnas av Vi-skogen. Men risken är att strikta regler bromsar hållbarhetsarbetet, skriver organisationens generalsekreterare Charlotta Szczepanowski i en debattartikel i Aktuell hållbarhet.

Denna artikel publicerades i Aktuell hållbarhet den 1 juli 2025

Att regler kring hållbarhetskommunikation behöver bli tydligare, både för företagens och konsumenternas skull, råder det ingen tvekan om. Begrepp som ”klimatneutral”, ”grön” eller ”hållbar” har i praktiken förlorat sin betydelse när de kunnat användas fritt utan krav på vare sig förklaring eller bevis. Tilliten hos konsumenter för företags hållbarhetsarbete är låg, 85 procent tror att företag överdriver i sin kommunikation.

Mycket i green claims-förslaget är därför välkommet. Att det ska ställas krav på verifiering och transparens ökar trovärdigheten – både för konsumenter och för de företag som faktiskt gör skillnad. Men direktivet har nu tappat fart. I stället för att ta nästa steg har EU-kommissionen valt att dra i bromsen, främst med argumenten att detta skulle innebära en för stor administrativ börda och bli för krångligt och dyrt för företagen.

Som ideell organisation ser också vi en risk med green claims – särskilt om reglerna blir för strikta. Direktivet kräver vetenskapligt underlag, tredjepartsgranskning och full transparens. Men vad händer när effekterna är verkliga, men ännu inte möjliga att mäta på ett etablerat sätt?

För klimatkompensation finns det redan etablerade standarder och certifieringar som säkerställer kvalitet och spårbarhet. På Vi-skogen arbetar vi sedan många år tillbaka med projekt med inriktning mot kolinbindning som kombinerar agroforestry och klimatfinansiering och är certifierade enligt olika standarder. Dessa projekt handlar ju dock inte bara om ökad kolinbindning utan i allra högsta grad också om återställd jordhälsa, ökad biologisk mångfald och stärkt försörjning för småskaliga bönder. Vi ser varje dag hur vårt arbete och de lösningar vi driver skapar verklig förändring. Dessa förändringar låter sig dock inte alltid kvantifieras i siffror eller diagram.

Och även när mätningar är möjliga, är de ofta både kostsamma och resurskrävande. För mindre aktörer eller ideella organisationer kan det innebära att stora summor måste läggas på verifiering och dokumentation – pengar som annars hade kunnat gå direkt till den faktiska verksamheten.

Vi vet att det binds in kol i träd – det är inget nytt. Ändå lägger vi enorma resurser på att mäta och verifiera det. Är det verkligen värt det, eller skulle de pengarna göra mer nytta om vi bara planterade fler träd? Och när det gäller biologisk mångfald, som är ännu svårare att mäta och ännu mer komplext, blir kostnaderna ännu högre. Det är relevant att fråga sig: hur många färre träd kommer vi kunna plantera om vi samtidigt ska verifiera varje aspekt av biodiversitet?

Risken med green claims är att när det blir viktigare att uppfylla en snäv verifieringsram än att leverera verkliga resultat, väljs de långsiktiga och lokalt förankrade lösningarna bort – trots att de ofta har störst effekt.

Än värre vore om företag i ren osäkerhet väljer att sluta kommunicera – och därmed slutar agera. För om man inte får prata om sitt hållbarhetsarbete, minskar också incitamentet att driva det. Och det vore givetvis ett stort bakslag för klimatet, naturen och de människor som redan är utsatta.

Det finns redan EU-direktiv som reglerar hur företag får kommunicera om miljö och klimat – som empowering consumers-direktivet, som förbjuder vaga påståenden som ”klimatneutral” utan verifiering. Problemet är inte brist på regler, utan att de inte tillämpas tillräckligt konsekvent i hela EU. Innan vi skapar nya lagar borde fokus ligga på att efterleva de som redan finns. Exempelvis skulle Konsumentverket behöva utöka anslag för att se till att rådande och kommande konsumentlagstiftningar följs.

Vi behöver lagstiftning som stoppar greenwashing – men också tillåter ärlig, prövande kommunikation om det som faktiskt fungerar. Verifiering är viktigt, men den måste vara proportionerlig och anpassad till olika verkligheter – annars riskerar vi att osynliggöra de insatser som gör verklig skillnad.

Charlotta Szczepanowski, generalsekreterare Vi-skogen