1. Varför behövs beredskapsodling i Sverige idag?
Det finns många tunga skäl att börja odla själv – särskilt nu när vårt livsmedelssystem visat sig vara mer sårbart än vi kanske trott. Även i ett tryggt land som Sverige kan det uppstå brist på mat under en längre kris. Beredskapsodling ger dig större självständighet, längre tillgång till god mat, och minskar pressen på samhället. Det handlar inte om att bli självförsörjande, utan om att stå stadigare när något oväntat händer.
2. Hur ser intresset ut för beredskapsodling just nu?
Odlingsintresset är väldigt stort, och det är ett bra tillfälle att också börja prata om beredskap. Fler kommuner och organisationer har börjat upptäcka beredskapsodling som ett nytt sätt att se på odling – där fokus ligger på hushållets motståndskraft. Det behöver inte vara allvarligt och tungt, det kan räcka med att komplettera sitt nödförråd med ätbart från trädgården. När man väl lyfter ämnet tycker många att det är både logiskt och spännande.
3. Vi arbetar med bönder i östra Afrika som är i stor utsträckning självförsörjande, vad tror du att vi i Sverige skulle kunna lära sig från dem?
Jag har inte insikt i deras metoder, men ser att fritidsodling i Sverige ibland blivit en prylsport. Vi borde fokusera mer på enkla, ekologiska odlingssätt och energirika grödor som ger mycket mat, att odla med det man har hemma och kanske skippa ”prickiga tomater och randiga gurkor”.
Bönder i östra Afrika har troligen värdefull kunskap om att odla under tuffa förhållanden – något vi kan inspireras av, särskilt när det gäller bevattning. Med 2,8 miljoner trädgårdar i Sverige finns stor potential att bidra till vår livsmedelsberedskap.
4. Vi lär också ut samodling och agroforestry som ett sätt att bygga motståndskraft. Hur ser du på potentialen för samodling inom svensk beredskapsodling?
Samodling och växelbruk är fantastiska verktyg för att bevara jordens bördighet och minska beroendet av importerade insatsvaror. De stärker också den biologiska mångfalden, vilket hela ekosystemet vinner på. I Sverige skulle vi kunna odla mer baljväxter, använda perenna växter och tänka mer på serieodling – både i småskalig trädgårdsodling och större sammanhang. Det är både hållbart och framtidssäkrat.
5. Vi-skogen arbetar aktivt med att stärka bönders motståndskraft mot klimatförändringar. Vad kan svenska odlare göra för att anpassa sig till ett mer extremt klimat?
Klimatförändringarna påverkar redan idag våra odlingar genom torka, skyfall och ökade skadedjursangrepp. Svenska odlare behöver tänka långsiktigt: jordförbättring, täckodling, upphöjda bäddar och effektiv bevattning är nycklar. Det är också viktigt att skydda odlingarna med väv eller stängsel. Vi kan inte förutse exakt hur klimatet kommer förändras – men vi kan bygga en odling som klarar mer.
För att veta mer om beredskapsodling och ta del av digitala föreläsningar med Valerie Hasler, besök beredskapsodling.se.