Mitt livs hittills största musikupplevelse. I ett klassrum utanför Mubende. Och jag har det inte ens på film.

2013-12-01 Av: Linda Andersson i kategorin: Landsbygd

De sista orden från sången om att plantera träd nu nu nu klingar ut och mitt hjärta är värmt av 52 barnröster. Barnröster som kommer från eleverna på Kamuli Church of Uganda Primary School utanför Mubende, Uganda, som sedan två år tillbaka får stöd av Vi-skogen genom projektet Farmers of the Future. Projektet lär barnen, som är framtidens bönder, att plantera träd för gårdens behov, att odla grönsaker i köksträdgårdar för att förbättra näringsintaget – och om barn rättigheter. Framför mig står nu de förut dansande eleverna helt stilla med armarna längs sidorna, alla i sina illrosa skoluniformer. Applåderna från mig, min tolk och Vi-skogens field officer klingar av och vi tystnar. Så bryts stämningen, den bryts av tjejen från P7, klass sju, som nu lång, stark och med fullständig glöd äntrar klassrummet i full fart.

Hennes röst är så stark, så stark. Hennes ord så snabba. Hennes blick fullständigt fokuserad. Hennes fötter rör sig bestämt mot det kalla cementgolvet och hon pekar resolut mot marken, mot jorden, mot livet.

-        Jag odlar den här jorden. Som min mor odlade den här jorden. Med majs, kassava och träd, sjunger hon med kraft och smattrande tunga.

Hon sjunger om livet. Om jorden hon brukar. Om jorden som ger henne maten. Om jorden där hon ska begravas. Men också jorden som vägrar lyda, som vägrar ge henne det hon behöver. Som låter henne gå hungrig. Hon förbannar bananpesten som tar maten ifrån henne. Hon vräker ur sin ilska, vill döda pesten med ett spjut, slå den med en sten. Hon stampar i jorden. Straffar den för att den vägrar lyda. Hon är 15 år. Och hon sjunger om kärleken och ilskan till jorden.

Jag trycks bakåt i trästolen. Mitt hjärta växer och vill liksom explodera. Det är som uppfyllt av en kamp, något som bara…som bara fyller. I refrängen sjunger hennes skolkompisar med. Körar till hennes starka ljusa stämma. Hela klassrummet fylls. Fylls av kärleken och ilskan till jorden.

Där och då. I ett klassrum utanför Mubende, Uganda, har jag mitt livs hittills största musikupplevelse. Jag är fastklistrad i min stol. Förmår mig inte en slå på kameran. Mitt livs största musikupplevelse. Och jag har det inte ens på film.

Framtidens bönder - stolta över sin tomatodling på sin skola.