Inseminera mera

2012-12-04 Av: i kategorin: Praktikanter 2013

Morgonen är tidig och Vi-skogens jeep kör ut ur Kisumu. I jeepen sitter en chaufför, tre medarbetare samt tre praktikanter från Vi-skogens Kisumukontor. Jeepen är på väg till Mirio, en av Vi-skogens partnerorganisationer i distriktet Kabondo.

Landskapet är flackt. Risfält så långt ögat kan nå, i ett annars torrt område. Bortom kultiverade odlingar frodas kaktusliknande växter som aloe vera och sisal. I horisonten hägrar toppiga berg i en slöja av dis.

Jeepen åker mot Great Rift Valley, de stora bergskedjorna i fjärran. Det känns på temperaturen, försäkrar våra Vi-skogen kollegor.

Svalare…? tänker jag misstänksamt medan jag försöker trösta mig med att det tilltagande pärlbandet i pannan i bästa fall ska svalka mig något.

Växtligheten utanför skvallrar dock om att vi närmar oss högre höjder, och på så vis även en svalare temperatur. Gräset är grönare, små skogspartier skymtas mellan majsfält och hus. Landskapet böljar och vattendrag tilltar i antal. Bergen, som var täckta av dis, visar nu sig som gröna lapptäcken i olika nyanser.

Högre höjder betyder grönare landskap. (Foto: Anna Lethagen)

Jeepen kör av vägen och parkerar vid en huslänga. Vi praktikanter får syn på Sipora Atieno Ajwang, och hoppar, svettiga, ut ur jeepen. Sipora lärde vi känna på SALM-kursen häromveckan (Se Emmas blogg från 20/11: Fyra dagar med chicicha och SALM i Kisumu).

”You are very much welcome. You are now at the grassroot level” säger Sipora samtidigt som vi får en varm kram. Sipora är ansvarig för näringslära och hälsa i den organisation vi nu har blivit välkomnad till.

Sipora Atieno Ajwong är Mirios hälso- och näringsexpert. (Foto: Anna Lethagen)

Byggnaden, där Mirio har sitt kontor, är sval. Vi sätter oss tillrätta efter den långa och varma jeepfärden. Med anledning av vårt besök är nästintill samtliga styrelsemedlemmar i Mirio samlade i rummet. Väggarna är fyllda med pappersark som bland annat skvallrar om organisationens vision och den typ av insatser som de hjälper lokala bondegrupper med: som biodling, näringslära och att utveckla jordbruk som företag. Kordinatorn för Mirio, Ondanya Barack fördelar ordet mellan styrelsemedlemmarna som turas om att berätta om Mirio.

”Vi vill öka mjölkproduktionen för bönderna i området” berättar John Owino, Mirios generalsekreterare.

John förklarar att produktionen av mjölk var svag i området när Mirio startade 2003. Då hade de flesta bönder endast kor som i genomsnitt gav ca 2 liter mjölk om dagen. Nu har Mirio satt upp en inseminationsbank och utbildat medlemmar i konstgjord befruktning för mjölkdjur. Sakta men säkert har mjölkproduktionen i området ökat. Detta tack vare att lokala djur insemineras med raser som kan ge mer mjölk. Idag kan flera kor i området få upp till 20-30 liter mjölk per dag.

”Bönderna betalar endast ett självkostnadspris eftersom vi inte har som mål att tjäna pengar” berättar Edward Odhiambo Odongo, en av Mirios medlemmar med praktisk utbildning i konstgjord befruktning.

Edward Odhiambo Odongo visar hur man bär de mobila kyldunkarna på ryggen. (Foto: Anna Lethagen)

”För att få en god mjölkproduktion räcker det dock inte med kor som genetiskt kan ge mycket mjölk” tillägger Ondanya. Han förklara att djuren behöver näringsrikt foder för att ge kvalitetsmjölk. Bönder behöver även kunskap i djurhållning. På så sätt kan onödiga sjukdomsrisker undvikas.

”Allt  detta får vi stöd av från Vi-skogen” försäkrar Ondanya, och berättar att medlemmarna i Mirio för information vidare till bondeorganisationer som i sin tur sprider informationen vidare till sina grannbönder. ”Och det är Vi-skogen som hjälpt oss att bygga upp vår organisation! Nu stödjer de vår organisationsprocess och ger oss ovärderlig kunskap” avslutar Ondanya. Sipora tillägger att deras organisation Mirio når ut till 500 medlemmar.

Förutom traditionella agroforestrymetoder är Mirios medlemmar involverade i flertalet projekt i området. Till exempel stödjer de en grupp människor som äger en ko tillsammans. Genom Vi-skogens agroforestrymetoder kan bönderna odla näringsrik mat till sitt djur som ger näringsrik mjölk. En del av mjölken skänker de till hiv-positiva i området. För människor vars ekonomi är begränsad kan en sådan gåva vara livsavgörande då viruset har ett stort försprång vid undernäring (källa: FAO).

I ett annat projekt ser Mirio till att ge näringsrik mat till upp till 80 stycken föräldralösa barn. Detta i ett land där ca en tredjedel av barnen är undernärda (fakta: Unicef). Vitamin A, som finns i bland annat morot, är till exempel livsviktigt för utveckling av synen. Brist på denna vitamin kan i värsta fall leda till döden. En uppskattning från WHO säger att ca 250 000 till 500 000 barn runt om i världen blir blinda varje år, på grund av A-vitaminbrist. Hälften av dem dör inom 12 månader efter att de förlorar sin syn.

Ett tredje projekt som Mirio stödjer handlar om att göra det mesta utav de resurser som finns till hands. I detta projekt skänker Mirio en get till en familj i ett bondekooperativ. Geten ges med ett krav. När geten får killingar ska denna/dessa ges till någon annan familj i samma kooperativ. Processen fortgår till samtliga familjer i bondekooperativ har åtminstone en get. Då startar processen på nytt och getterna får sällskap av nya killingar.

Geten Akinyi är ett resultat av Mirios getprojekt. Här smaskar hon på några Sesbaniagrenar. Sesbania är ett av de träd som Vi-skogen rekommenderar. (Foto: Anna Lethagen)

Det märks att Mirio är en rörelse som bygger från gräsrötterna. På Mirio arbetar man utifrån böndernas lokala behov.

På väg tillbaka till kontoret är praktikanterna så trötta efter en dag i fält att två av tre somnar i jeepen. Nerför bergen drar fordonet genom ett föränderligt landskap. Vi-skogens personal skojar vidare med varandra, luttrade fältbesökare som de är.

På återseende,

/Anna Lethagen