Bisyssla en del i anpassningsarbetet

2014-03-18 Av: i kategorin: Praktikanter 2013, Tanzania

Christopher Onyango fnittrar och pekar på äldsten i byn som håller sig på armen samtidigt som han ojar sig. Christopher ropar något på swahili och hela gruppen bryter ut i ett kollektivt skratt. Jag står där lika frågande som så många gånger förut. Han berättar att äldsten Patrick Nyanga just blev stungen av ett bi men att han borde sluta jämra sig.

–Vi brukar säga att ett bistick motverkar malaria i två dygn.

Jag blir nyfiken på vilken grad av sanning som ryms i det just påstådda. Christoffer svarar att det finns forskning som visar på att bigift fungerar som medicin mot alla möjliga typer av åkommor. Att det kan användas för att motverka reumatism till exempel. Att därför borde det ju fungera mot malaria också.

Christoffer är sekreterare i Jasirika Group i Tarime, cirka en timmes bilfärd norr om Musoma. Gruppen är upplärda av Vi-skogen och en av aktiviteterna är biodling. Det var ett av dessa bin som lämnade efter sig en öm arm och ett gäng skadeglada skratt. Jasisrika Group har sammanlagt 53 bikupor på en kulle i närheten av byn. De är 20 medlemmar, 14 kvinnor och sex män. Trots den överlägsna majoriteten kvinnor i gruppen så är det endast en som dyker upp idag. Ytterligare en ansluter lite senare men försvinner snabbt iväg för att ta fram fika till gästerna. Samtliga män i gruppen är där. Jag är inte förvånad, för så har det sett ut många gånger under våra månader här. Männens ord väger tyngre än kvinnans och när det kommer besök till byn så är det därför männen som bjuds in i första hand. Varför antalet kvinnor är så stort i denna grupp förklarar den enda närvarande kvinnan Rose med att pengarna går till att finansiera unga flickors utbildning. Hon och flera av de andra kvinnorna vill ge unga flickor möjligheten att utbilda sig eftersom de själva inte hade den möjligheten. Detta berättar hon beror på att de kommer från fattiga förhållanden  där om familjer har råd att sätta barnen i skola, prioriterar pojkarna främst.

Nystugne byäldsten till höger skrattar till sekreterarens vassa men kärleksfulla kommentarer.

Nystugne byäldsten till höger skrattar till Christoffers vassa men kärleksfulla kommentarer.

Christoffer och de närvarande gruppmedlemmarna visar mig runt på kullen där biaktiviteterna äger rum. Han stannar först vid en bikupa, en mer kommersiell variant berättar han. Enligt honom använder gruppen tre olika typer av bikupor, två modernare varianter och en mer traditionell variant. Vi stannar till vid en som är tillverkad av träplankor. Den har ett lock och på sidan har de borrat några hål som är till för att bina ska kunna flyga in och ut ur kupan. Sekreteraren pekar på några brädor som han berättar att de stryker något typ av bete på för att locka till sig bina. För att de ska vilja bosätta sig i kupan. Christoffer säger något till en kille i gruppen som susar iväg. Efter några minuter dyker han upp igen i full skyddsmundering och börjar demonstrera hur det går till när de sprutar rök på bina så att de kan skörda honungen.

-You put smoke in the beehive. The communication  between the bees will then be paused because they get confused by the smell from the smoke.

Detta berättar sekreteraren att de gör för att förhindra bina från att attackera. Ytterligare ett sätt att undvika aggressiva bin är att skörda honungen  på natten när bina inte är lika aktiva. Man måste dessutom ha koll på sina bikupor så att man inte skördar för tidigt. Då följer bebisbina med, berättar Christoffer. De är för små för att jobba så de följer lätt med av misstag. De berättar att en inte heller får använda för mycket rök, då tar honungen smak av röken.

Sekreteraren och man i skyddsmundering demonstrerar hur det går till när en röker ut bina för att kunna skörda honungen.

Christoffer och en man i skyddsmundering demonstrerar hur det går till när de fyller bikupan med rök  för att kunna skörda honungen.

Christoffer visar mig även en traditionell variant av bikupa men säger att den inte är klar. Den ska först täckas med kodynga. Han visar även en vattenfylld lerkruka som är placerad mellan några grenar i ett träd. I krukan flyter några små pinnar.

–Because it is so dry here in this area we need to help the bees get water. The bees sit on the sticks and drink water from them.

Bikupor_beefarming_Tarime_Amanda_Ingvaldson

En traditionell bikupa till vänster som behöver täckas med kodynga och så en kommersiell variant till höger.

Binas kollektiva vattenglas.

Binas kollektiva vattenglas.

Christoffer berättar att de har en rad utmaningar, en är bland annat honungstjuvar. Men det är tydligen inte människor som är de största bovarna. De kommer aldrig särskilt nära bikuporna eftersom bina är aggressiva och skrämmer bort oinbjudna gäster. Bina är bra som vakter, de skrämmer även bort människor som hugger ner träd. Men det finns en smidig tjuv, skunken. Odören som skunken sprutar ut berättar sekreteraren paralyserar bina vilket innebär att den ostört  kan festa loss på bikupans söta innehåll. Utöver utmaningarna med skunken så är det är väldigt torrt i området. Och när det är för torrt så kan inte bina producera någon honung. Som en del i anpassningsarbetet så jobbar gruppen även med att plantera träd.

–Vi försöker konstant hitta nya sätt att anpassa oss efter det nya torrare klimatet. Biodling och träplantering har visat sig vara väldigt bra anpassningsmetoder för oss. Bina behöver nektar från trädens blommor och för att träden ska bära frukt så behöver de bina som pollinerar. Och så motverkar bina avskogning också genom att skrämma bort människor som försöker hugga ner träd, berättar Christoffer.

Senare på dagen kikar jag ner i de papper som de skickade med mig hem. Och jag fastnar för speciellt en rad:  ”We members welcome you to share your cake with us”. De bjöd mig på kaka så det kan ju vara så att det helt enkelt blev fel i översättningen. Men det kan också vara så att formuleringen var tänkt så. Att dela med mig av deras arbete här i så fall bli mitt bidrag. Idag.

/Amanda Ingvaldson