Berg- och dalbana i Rwanda

2013-03-04 Av: i kategorin: Praktikanter 2013

Rwandiskt landskap


Fredagen den 22 februari klockan 14:23:18 klev team Masaka över gränsen från Uganda till Rwanda. Gränskontoret i Uganda såg ungefär ut som en trasig filmkuliss i jämförelse med gränskontoret i Rwanda, som enligt mina ögon var ganska hi-tech.

De rwandiska förutsättningarna för jordbruk är inte som i Uganda. Här är det väldigt mycket kullar och människorna försöker göra det bästa för att få en bra skörd. Man vill inte att sin jord ska forsa ner från kullarna med regnet så man skapar sig en terrass.

Vi fick äran att se vilka metoder som går att använda om man bor på en kullig terräng. Jean-Marie och Jean-Baptiste, från vi-skogens kontor i Kigali, tog ut oss på en road trip till en plats som jag personligen skulle kalla för en utopi. Där fanns terrasser, fiskedammar, grisar, antierosionsgropar, agroforestryträd, och mer behövs inte för att skapa en utopi. Terrassodlingar byggs av människor och är till för att odla. Den största fördelen är att jorden inte spolas bort av regnet utan istället stannar på terrasserna. Samtidigt förminskar man riskerna för jorderosion. För att vara på den säkra sidan byggs antierosionsgropar ovanför respektive terrass. Det krävs kunskap för att tillverka en terrass, annars kan det gå snett. När själva terrassen är formad, är det viktigt att man tillsätter kalk. Kalken förminskar surheten i jorden eftersom annars kan ingenting växa där. Oj, där ljög jag visst. Te och kaffe kan absolut frodas utan problem.

Det är inte billigt att bygga terrasser. En hektar kan kosta kring en miljon rwandiska francs(10,000 kr) och då snackar vi bara om att kasta upp jord. Det behövs ungefär 3 ton kalksten, varav ett kilo kostar 30 rwandiska francs(0,3 kr) och totalt blir det 90,000 (900kr). Träden planteras på kanterna av terrassen med 10 meters avstånd, för att inte konkurrera ut grödorna.

En Rwandisk terrass

Förutom terrasserna fanns även fiskedammar där fisken Tilapia blomstrar. Det mest intressanta med dammarna är vad fiskarna äter. Vid ena dammkanten finns det placerat organiskt material alá kompost. Komposten förmultnar och skapar mikroorganismer som fiskarna sedan äter för att bli feta. Det är som musik för mina öron. Jag repeterar: Komposten förmultnar och skapar mikroorganismer som fiskarna sedan äter för att bli feta. Helt genialiskt kan man tycka, fast Jean-Marie rycker på axlarna och säger:

- You have much better fish feeding methods in Europe.

Hmmm….. Jag tror inte det….

mat till fiskarna

En fiskedamm. Den dåligt placerade linan är till för att hålla fåglarna borta

Numera blir jag väldigt gla' då jag ser välplacerad mulch

En av de största grisarna jag någonsin sett.