Att skåda i kristallkulan

2014-12-17 Av: Alfred Fransson i kategorin: Praktikanter 2014, Rwanda

Året går mot sitt slut och ett nytt närmar sig. Det betyder att vi närmar oss halvtid med vår praktik. Jag känner ett behov av att sia om framtiden och frågar efter en kristallkula. Efter lite roddande framgår det att de har en på Institut Polytechnique de Byumba (IPB), som ligger i Gicumbi-distriktet. Lyckligtvis ska Fia åt det hållet för att intervjua biodlare. Jag hänger på och vill sitta med under intervjun i hopp om att få reda på om bönderna ser honungen som sin huvudsakliga verksamhet eller mer som en bisyssla. Jag förpassas dock till att vänta i bilen.

Som tur är dyker det upp en massa barn som vill spela fotboll, så jag blir inte sysslolös. De river ut två grästuvor från vägkanten och skapar ett mål tvärs över vägen. Bollen verkar vara gjord av ihopbuntade plastpåsar som är bundna med snören. Var plastpåsarna kommit ifrån är ett mysterium då de är förbjudna i Rwanda (för att motverka nedskräpning). Hursomhelst funkar bollen alldeles utmärkt. När den råkar flyga av vägen och ner för terrasserna kastar de sig glatt efter den. Att terrasserna är högre än vad de är verkar inte skrämma dem.

Fias intervju blir klar så småningom och vi drar vidare till IPB. Det visar sig vara en väderstation där all möjlig klimatdata samlas in. Vi får en rundtur bland all mätutrustning. Kristallkulan sitter hårt förankrad i vad som kan liknas vid ett solur. Solen skiner genom kulan och bränner hål på en remsa med klockslag. Allt eftersom solen rör sig över himlen skiner den på olika delar av remsan. På så sätt registreras det när under dagen det varit solsken och när det varit molnigt – ett kul sätt att få ett kristallklart resultat.

DSC_0281_1 Den eftertraktade kristallkulan som registrerar molnighet. Remsan med graderingar för klockslag syns precis till höger om och under kulan.
DSC_0283_1 Mätning av temperaturen i marken. Djupet från vänster till höger är 10, 20, 50 och 100 cm.
DSC_0282_1 Här mäts fuktigheten i jorden.

Stationen mäter även temperatur och fuktighet i marken med hjälp av rör som går ner 10, 20, 50 och 100 cm i marken. Nederbörd mäts med tre olika regnmätare. En är manuell och måste läsas av varje timme då det regnar. Detta görs genom att en operatör går ut och tömmer behållaren i ett mätglas och noterar hur många millimeter som fallit. De andra två är automatiska och innehåller en liten gungbräda som tittar fram och tillbaka då det fallit en viss mängd regn. Varje tippning registreras antingen av en nål på ett papper eller av en dator. Det är den här informationen jag vill åt, men den måste komma från huvudkontoret i Kigali. Det här är bara ett studiebesök för att se hur de samlar in datan.

DSC_0274_1 De tre regnmätarna. Den manuella i plåt står närmast.
DSC_0276_1 Denna kan kopplas till en dator för att få tag på datan.
DSC_0277_1 Innanför luckan på denna kan en se den tippande gungbrädan och nålen och pappret som registrerar tippandet.

Andra parametrar som mäts är vind (fart, längd och riktning), temperatur och luftfuktighet. Det finns liknande stationer utspridda över hela landet. Datan rapporteras till och används av flera olika ministerier (t.ex. jordbruksministeriet). Regn och markfuktighet är viktigt för att veta var och när det är lämpligt att plantera grödor. Det är även viktigt när det kommer till att bygga vägar eller övervaka risken för jordskred. En annan verksamhet som är i behov av datan är flyget. Vindar och hur bra sikten är påverkar start och landning. Jag passar även på att fråga om vad de har sett för förändringar. Svaret blir att säsongerna ändrat på sig och blivit opålitliga. Regnen har tidvis blivit kraftigare för att sedan utebli vid andra tillfällen. Det gör det svårt att planera när det är dags att så.

DSC_0278_1 En vindsnurra som mäter hur långt vinden blåst under dagen. En mätare läses av på morgon och kväll och utifrån skillnaden mellan de värdena kan längden fås.

Vi tackar för besöket och beger oss hemåt. På vägen plockar vi upp grillspett, bakpotatis och majskolvar. Vi lär oss att god jul heter ”noheli nziza” och gott nytt år ”umwaka mushya muhire”. Det behövs ingen kristallkula för att säga att grillspetten kommer smaka lika bra under resten av vår tid här.

DSC_0279_1 Ett torn med flera olika sorters utrustning. Solpanelen ser till att tornet har ström och kan skicka data kontinuerligt.