Mångårige medarbetaren i tidningen Vi, Sten Lundgren, kom med idén som blev starten på Vi-skogen. Han var på en reportageresa till Kenya och blev förskräckt över den jorderosion han såg. Han kom hem och skrev i tidningen ”Dränk inte de döda i blommor, plantera träd istället”. Det var 1982 och via tidningen startades en insamling till vad som enbart var menat som ett trädplanteringsprojekt. Insamlingen fick ett fantastiskt gehör – nästan 2 miljoner kronor flöt in under första året!
Och trädplantering blev det. 1983 var vi igång i West Pokot, Kenya; ett hårt eroderat och av boskap totalt sönderbetat område. Här började tidningen Vi att plantera skog.
De första åren samarbetade vi med en missionsorganisation på plats, medan administrationen sköttes på tidningen. Dock tog verksamheten sådan fart att en bättre organisation krävdes.
I början arbetade vi med rehabilitering av de svårt sargade markerna i West Pokot, men redan 1986 hade verksamheten flyttats till det nederbördsrikare och mer tättbefolkade höglandet i Trans Nzoia söder om Pokot; också i Kenya. Planteringen i West Pokot fortsatte, men en större del av de insamlade medlen användes till att introducera agroforestry (samplantering av träd och grödor) bland småbönderna i Trans Nzoia. Vid den här tiden drev Vi.-skogen plantskolor med många lokalanställda. Småbönderna fick plantor och rådgivning. På så sätt kunde Vi-skogen bistå många fler än i den tidigare verksamheten.
Samma år, 1986, hade verksamheten vuxit så pass att den skiljdes från tidningen Vi och stiftelsen ”Vi planterar träd” bildades. Projektet hade under de första åren ingen relation till Sveriges offentliga/statliga biståndsarbete och fick fram till 1987 inga bidrag från Sida. Det levde helt på de gåvor som tidningens läsare skickade in. Kooperativa Förbundet KF bildade stiftelsen och utser dess ledamöter. I styrelsen sitter representanter från KF, Coop och tidningen Vi.
1987 registrerades Vi-skogen som egen frivilligorganisation i Kenya – och blev Non Governmental Organisation, NGO. Vi-skogen fick sin första fasta punkt i Östafrika, när kontoret i staden Kitale i Trans Nzoia öppnades, som nu rymmer Olof Palme Agroforestry Center.
1992 startades projektet i Masaka i Uganda och projektet i Musoma i Tanzania kom året efter.
En organisation som Vi-skogen måste var öppen för nya rön. Agroforestrymetoderna måste utvecklas och arbetet effektiviseras. I stället för att via centrala plantskolor dela ut färdiga trädplantor till bönderna ville Vi-skogen gå över till att ge frön och sprida kunskaper om hur de själva kunde odla träd på sina gårdar. Med syftet att för så lite pengar som möjligt, bistå så många som möjligt. Plantskolorna måste läggas ned. Operation avveckling och utveckling skedde parallellt.
- Det tog fyra år att genomföra, berättar Tor Nyberg tidigare chef för Vi-skogen. Och så här i backspegeln tycker jag att det var två år för mycket.
Plantskolornas anställda stretade emot. Men med lagstadgade avgångsvederlag och i många fall omskolning till de nya uppgifter som väntade gick det ändå ganska hyggligt.
- Man måste vara hänsynsfull om man vill behålla förtroende och goodwill, fortsätter Tor Nyberg.
Men det var en hård tid, för samtidigt som vi expanderade skar regeringen ner sin biståndsbudget, vilket i sin tur ledde till att Sida skar ner sina anslag till frivilligorganisationer. Vilket även drabbade Vi-skogen.
1998 var omorganisationen klar. Nu handlade det enbart om att distribuera kunskaper om agroforesty och att dela ut fröer av lämpliga trädsorter.
När Mwanza-projektet i Tanzania drogs igång 1999 gjordes det helt utifrån de nya rönen. Och det visade sig snart hur effektivt den nya organisationen fungerade. Snabbt och smidigt gick det. Betydligt snabbare och enklare än det hade varit vid de tidigare etableringarna.
I Kisumu i Kenya, som öppnades 2003, gick etableringen oerhört snabbt. Redan efter tre månader hade hälften av bönderna i zonen startat egna hemplantskolor.
På Sidas önskan började Vi-skogen arbeta i Rwanda våren 2005 och på hösten startade ytterligare ett projekt i Tanzania nämligen i Kagera.
Vi-skogens mål är ett grönt bälte runt Victoriasjön. Tor Nyberg fick idén till denna målsättning 1991:
-Jag var på resa runt sjön. Vi hade stannat i närheten av Musoma och från en höjd där hade jag en fantastisk utsikt. Sjön var vackert blå, medan landskapet visserligen var vackert men samtidigt förött av torka. Och helt skoglöst. Då kom jag att tänka på att jag läst en intervju med Julius Nyerere, mannen som blev Tanzanias förste president efter befrielsen från kolonialmakten. Han kom ifrån trakterna kring Musoma och i intervjun berättade han om stränderna kring sjön som han mindes dem från sin barndom – prunkande gröna av skog och med ett underbart fågelliv.
Det slog mig, att med Vi-skogen skulle vi kunna återskapa Nyereres barndomsland.
Så föddes detta mål - grön Vi-skogen kring Victoriasjön. Men framför allt: ett bättre liv åt dem som bor där.