SÅ ARBETAR VI

 

I ett insamlingsprojekt som Vi-skogen handlar det först som sist om att vara trovärdig. Det kräver en strikt organisation, god kontroll och öppenhet. För att få handlingsfrihet och möjlighet att självständigt ta ansvar för pengar och andra resurser är Vi-skogen registrerad som frivilligorganisation (NGO - non governmental organisation) i de länder där vi arbetar. Det gör att vi lokalt kan samarbeta med den eller dem vi finner lämpligast.

 

Vår organisationsform möjliggör småskalighet i stor skala, det vill säga våra projekt kan mångfaldigas utan att minska i effektivitet. Vi har föresatt oss att i de områden där vi arbetar, ska vi tillsammans med småbrukare och boskapsskötare åstadkomma och bibehålla en ekologisk balans vid väsentligt högre faktisk produktion. För att nå det målet arbetar vi enligt två huvudlinjer:

- Information och utbildning om sådd och plantering av träd och trädbruk med agroforestry-metoder.
- Landrehabilitering i erosionshotade, torra områden genom beteskontroll, terrassering och trädodling.

 

Rätt träd för rätt klimat

 

Anpassning måste naturligtvis ske till skilda sociala och klimatiska förhållanden.
Socialt sker anpassningen när projekten successivt byggs upp i nära samarbete med både myndigheter och befolkning.    

 

Klimatskillnaderna mellan projektområdena kan exemplifieras med de olika huvudgrödorna. I Trans Nzoia i Kenya, cirka 2 000 meter över havet, är majs dominerande gröda. I West Pokot, 1 500 meter över havet är det gräs som är foder för djuren. Masaka, Musoma och Mwanza ligger invid Victoriasjön på nivåer mellan 1 140 och 1 500 meter över havet. Masaka väster om sjön, har högre nederbörd och kokbananer odlas som basföda. I Musoma och Mwanza dominerar sorgum och cassava.

I varje klimattyp passar några speciella trädarter särskilt bra. Dessutom finns det ett ganska stort antal arter som i varierande omfattning kan användas i samtliga projekt.

 

Från plantskolor till direktsådd

Tidigare odlades plantorna fram i plantskolor som var lokaliserade till småbondeområdena. Vår strävan var att "alla" (det vill säga en mycket stor andel) småbönder skulle ha gångavstånd, högst tre-fyra kilometer till plantskolan. I varje plantskola var fyra-sju personer anställda. Produktionen varierade mellan 40 000 och 250 000 plantor per år och skola.

När vi i styrelsen 1992 ändrade inriktningen från att maximalt hjälpa i de områden vi valt att arbeta i till att se hur vi skulle kunna hjälpa "så många som möjligt" så ökade också trycket på billiga metoder så att våra resurser skulle kunna räcka till fler. Efter åtskilliga diskussioner, försök, iakttagelser i fält och överväganden beslöts att ändra projekten från plantproduktion och rådgivning till ett rådgivningsprojekt där bönderna själva gör praktiskt taget allt arbete. Personalen från plantskolorna kunde beredas arbete som extensionists dvs informatörer som var och en ger rådgivning till ca 300 bondefamiljer samt delar ut trädfröer. Informatörerna lär dem hur man odlar träd antingen genom direktsådd eller i hemplantskolor och agroforestry-metoden dvs hur man genom samplantering av träd och grödor uppnår ökad produktion. Informatörerna får fortlöpande utbildning. Vi har också spridit information genom gruppmöten t ex genom att utnyttja befintliga byorganisationer, kvinnogrupper, kyrkor mm för att nå fler.

Olof Palme Agroforestry Centre som invigdes den 3 oktober 1992 i Kitale spelar en viktig roll för internutbildningen men framför allt för information och utbildning av allmänhet och skolelever. Centret verkar långsiktigt för agroforestry-metodernas utveckling och användning långt utanför de distrikt Kitale-projektet arbetar i. Liknande center finns även i Masaka, Uganda och Musoma, Tanzania.

 

Landrehabilitering

 

Rehabiliteringen sker alltid i samarbete med lokalbefolkningen. Ett område stängslas, terrasseras och planteras eller sås med lämpliga trädarter. Metoderna ökar fodertillgången på marken väsentligt redan första året. På några års sikt säkras den också under torrtid genom foder från träden. Många träd ger också frukt och blad till föda för människorna. Vi vill hjälpa människorna att överleva och att kunna stanna kvar i sin hembygd.

Alternativet är att erosionen fortsätter till dess att praktiskt taget all matjord runnit bort och därmed möjligheten till rehabilitering inom överskådlig tid. Då tvingas folk att flytta från området och trycket ökar på andra områden.

 

Fröer 

En central och krävande uppgift är att skaffa alla fröer som behövs. Kitale-projektet har de senaste åren använt cirka 8 - 10 ton fröer per år, som huvudsakligen producerats inom projektet. I Uganda är fröanskaffningen svårare. Trädbristen är där så stor att man har fått samla frö i andra delar av Uganda eller importera från områden i Kenya där klimatet är likartat.
Fröinsamlingen sker genom att projekten till intresserade kvinnor (enskilda och grupper) aviserar sitt behov av frö från olika arter. Kvinnorna samlar därefter på eget initiativ in fröer som de säljer till projekten. Det finns kvinnogrupper som genom fröförsäljning lagt grunden till en stabil ekonomi. Vi köper också från statliga fröcentraler och i undantagsfall från utländska fröfirmor

 

Kvinnor och barn i centrum

Vi-skogens trädplantering inriktar sig i första hand på att hjälpa kvinnor och barn. Det sker genom metodval, trädslagsval och så vidare i varje del av arbetet.

Trädproduktionen som sådan blir med rätt trädslagsval direkt riktad mot att tillfredsställa familjens behov av ved, byggnadsvirke, foder och frukt.

Frukten ger i synnerhet barnen näring och vitaminer. Fodret ökar mjölk- och köttproduktionen. Tillgången till byggnadsvirke förbättrar bostäderna. Ökad tillgång till ved hemmavid minskar kvinnornas arbetsbörda och gör att vatten kan kokas och att mat kan lagas mer än en gång om dagen. Familjernas hälsa förbättras, särskilt barnens. Tiden som annars används för att hämta ved kan nyttjas till annat som kvinnorna väljer.

Träden i sig ökar kvinnornas självständighet. Det gör också den kunskapsutveckling som vår rådgivning och det egna praktiska arbetet leder till. Beroendet av utomstående eliter och av männen minskar.

Miljön runt hyddor och hus, där främst kvinnor och barn lever sina liv, förbättras genom trädodlingen. Solen skuggas och regnen dämpas. Föräldrarna utnyttjar gärna den bättre ekonomi som trädodlingen ger till barnens skolgång. Fler barn får chansen att lära sig läsa och skriva.

Hushåll som leds av ensamstående kvinnor är ofta de som först anammar trädplantering och agroforestry. I torra områden av West Pokot i Kenya utför vi landrehabilitering. Jorderosionen är där ett utomordentligt allvarligt problem.

 

 

  

Print